denkortabloggen

I dag blev vi bjudna på kakor på examinationen. Av en student som höll ett fantastiskt föredrag om vandringssägner. Naturligtvis åt jag ingen kaka, eftersom jag inte känner mig helt trygg med köket där vederbörande antagligen bakade dessa kakor. Jag har aldrig varit hemma hos personen i fråga och inga som helst anledningar att tro att det på något vis skulle vara underordnat vilket slabbigt cafékök som helst vad gäller renhet, men tanken på att äta främmande bakverk utan att känna till deras bakgrund är för mig... ja, främmande...

Min granne Emrik1 tycker om att ta på mig, det tycker inte jag.

Hon är för övrigt min nya favoritperson. Det roliga med det hela var att hon misslyckades med att bjuda examinatorn på sagda kakor.
 
Inget äpple på katetern där inte...